M O D E R N I S M A

En kulturblogg om modernismens epok. Vi besöker moderna mötesplatser, fikar på kondis och tankar på mackar som ingen längre minns. Varsamt letar vi efter rekordårens reliker. Samtidigt försöker vi filosofera kring en nyss flydd samtid. Kommer världen någonsin att bli så modern som den varit? © Henrik Nerlund (text) & Therese Nerlund (foto)

tisdag, februari 03, 2009

En stor stark Two Stroke


FAGERSTA. Likt en autostrada ringlar den fyrfiliga riksvägen förbi bruksortens centrum. Genomfarts- trafikanterna har flyttats från en centralare fåra och i dess bakvatten slumrar ytterligare en avsnörd gammal bensinstation. Även om det är omöjligt att ta sig direkt från den stora vägen till macken annonserar den tydligt sin närvaro ett par meter vid sidan av. Allt som skiljer är ett dike och ett vägräcke.

Vi stannar vid en femtiotalsskapelse som ritats för BP. Det är inte bara det gula kaklet och de gröna fönsterkarmarna som omedelbart avslöjar stationens ursprung. Minst lika demaskerande är det stora, närmast konvexa taket. Detaljerna är tidstypiska. Förutom rundade tak och hörn har pumpön en mycket elegant bumerangform.

Trots att stationsmodellen varit vanlig runt om i landet är den här den första vi sett under våra resor. Skicket är i huvudsak gott och avsaknaden av pumpar vägs kraftigt upp mot det fynd vi gör på stationshusets ena kortsida. Bakom en skjutbar plexiglasskiva uppenbarar sig en mycket stilig oljebar där tapparna fortfarande bär BP:s gröna etiketter. Här finns både diesel och färdigblandad tvåtaktssoppa vid sidan av oljorna.

Enstaka bilar passerar på riksvägen. På den återvändsgata som stationen idag ligger längs är lugnet kvävande. Frågan infinner sig om det verkligen trafiken som lags vid sidan av bruksorten och inte tvärtom? Kvar ligger en station i ett Fagersta som de flesta passerar.


Fagersta. Brittisk bar i femtitalsform. Foto: Henrik Nerlund

Etiketter: ,

tisdag, april 24, 2007

Brittisk bensin hos bonden


NIBBLE. Vi följer en smal landsväg någonstans där den uppländska slätten övergår i Västmanland. Landskapet som är enahanda platt blandar lojt åkrar med gårdar i Falu rödfärg. Då och då ringlar vägen in mellan några lador och skär på det gamla sätter rakt igenom böndernas ladugårdar och bostadshus.

Så är det i Nibble. En stor gård passerar på båda sidor om vägen. Skylten med namnet har dubbla sidor så att det känns som att man både kommer till och lämnar Nibble på samma gång. En stor ladugård som säkert rymmer flera traktorer. Och så förstås den obligatoriska gårdspumpen.

I Nibble är det en gammal trotjänare från BP som servar bonden med den diesel han behöver. I ett tidigare liv har pumpen förmodligen stått i bilismens tjänst på en näraliggande mack. Som på så många andra ställen står stora delar av vår moderna bensinhistoria kvar på böndernas gårdsplaner.

Istället för att hamna på skroten har den här pumpen skonats och kan fortfarande glädja oss på vår resa. Och glädja bonden som fortfarande över ett decennium efter att BP försvunnit från Sverige kan tanka brittiskt.

Vår resa fortsätter med Nibble i backspegeln. Gårdspumpen står kvar mitt på gården. Vägen ringlar vidare i det svealändska gränslandet.


Nibble. En BP-pump servar ännu. Foto: Henrik Nerlund

Etiketter: ,