M O D E R N I S M A

En kulturblogg om modernismens epok. Vi besöker moderna mötesplatser, fikar på kondis och tankar på mackar som ingen längre minns. Varsamt letar vi efter rekordårens reliker. Samtidigt försöker vi filosofera kring en nyss flydd samtid. Kommer världen någonsin att bli så modern som den varit? © Henrik Nerlund (text) & Therese Nerlund (foto)

måndag, november 28, 2005

Plötsligt i svängen


STORA HERRESTAD. Man kan ha kört samma väg hundratals gånger utan att se någonting särskilt. Skog och ängar. Några hus då och då. Utan överraskningar rullas vägen ut framför kylaren och landskapet spelas upp som många gånger förr.

Men så händer något. Man ser något välkänt ur en annan vinkel och resan blir genast mer intressant. Bakom en sten eller ett plank gör en gången tids resenärer sig påminda.

Så är det för oss. Vi kör vägen mellan Tomelilla och Ystad. Samma böljande landskap och korsvirkesgårdar som förra gången.

Plötsligt i svängen, bakom ett par björkar står de. Två vackert patinerade Uno-X-pumpar. Tonen är densamma som i höstlöven bakom.

Vi stannar lite extra vid dessa moderna runstenar. Pumparnas modell, Ljungman Star 107 ser man inte varje dag. Det var 1964 som de första kantiga 107:orna lämnade fabriken i Malmö.

Vi tycker att pumparna utstrålar fart och kraft tillsammans med bensin och framtid. Kanske inte så konstigt. Bensinen i den här tappen är Premium. Lite dyrare men kraftigare än vanliga Regular.

Uno-X grundades 1959 och säljer alltjämt bensin under samma namn i Sverige. Sedan ett par år ägs bolaget av norska Hydro men den egna profilen verkar ohotad.

Det finns flera anledningar till att vi gillar Uno-X. Dels är bolaget det enda jämte Shell som heter detsamma som under bilismens guldålder, dels har man räddat en stor mängd småmackar som annars skulle sakna hemvist.

Det gäller inte minst alla de BP-mackar som Uno-X räddade från att antingen läggas ner eller bli Statoil 1989. Småtappar som den i Borrby till exempel.

Det är verkligen en kulturgärning, särskilt eftersom stationerna fått fortsätta se ut som de gjorde före övertaget. Färgerna har bytts ut förstås. Men mer är det inte. Grönt och gult har blivit rött och blått. Samma färg som pumparna i svängen har.

Är det kanske färgkombinationen som lurat oss så många gånger? Är det kanske för att de smälter så väl in i landskapet som vi missat dem? Bakom ett par björkar står två rostiga Star 107. Också de har en historia att berätta.


Stora Herrestad. Therese och en Star 107. Foto: Henrik Nerlund

Etiketter: ,

1 Comments:

Blogger Unknown said...

Kul att se nån som gillar denna mack i stora herrestad, det har varit rn smedja på den platsen sedan slutet av artonhundratalet. kanske längre ändå,

16 juni, 2009 19:35  

Skicka en kommentar

<< Home