M O D E R N I S M A

En kulturblogg om modernismens epok. Vi besöker moderna mötesplatser, fikar på kondis och tankar på mackar som ingen längre minns. Varsamt letar vi efter rekordårens reliker. Samtidigt försöker vi filosofera kring en nyss flydd samtid. Kommer världen någonsin att bli så modern som den varit? © Henrik Nerlund (text) & Therese Nerlund (foto)

söndag, oktober 29, 2006

Tårtkartong och termoskaffe


BRÄNNE- BRONA. Vi sitter i den täta trafiken som brusar fram över Västergötlands uppodlade slättlandskap. Ändlösa kolonner av långtradare kämpar på åt båda håll. Stressade bilister utnyttjar varje raka till våghalsiga omkörningar. Enträget spejar vi åt sidorna för att hitta en bra plats för en andningspaus, ett välkommet uppbrott från hastighetsraseriet.

I Brännebrona hittar vi det vi söker efter. Okej, kaféet är igenbommat. Det får bli termoskaffe. Men vad gör det när man står framför en så spännande skapelse som gamla Brännebrona Gästis?

Som en hägring, till hälften tårtkartong och till hälften rymdskepp, står det nedlagda kombinerade motellet och värdshuset framför oss. Som på så många andra ställen står anläggningen och väntar på en ny ägare. Vi hoppas att det inte tar för lång tid.

Värdshuset är märkt av ett par konkurser, men ser ännu i denna dag ut att vara i sådant skick att verksamheten skulle kunna återupptas. Men det är förstås bedrägligt. Hur det ser ut på insidan vet vi inte annat än vad som skymtas genom fönsterna.

Vi pratar om fantasi och betong medan vi går ett varv runt huset. Byggnaden är minsta sagt en av de mest speciella vi mött under våra resor. Här har man vågat satsa på det nya, både i innehåll och utseende. Att det ligger ett cementgjuteri ett par hundra meter bort över dagens E20 har säkert också det hjälp till.

Betongen lever överallt i bygganden. Runt fönster och på taket böjer sig rödmålade bågar i kontrast till den rosa fasaden. Ingången är en historia i sig. Här lämnar besökaren moder jord för ett par sekunder när man tar stegen från parkeringsplatsen in i det stora cementröret. Som i ett gigantiskt sugrör förs man mot dörrarna. Bara för att mötas av besvikelsen i att de är låsta.

Trots all lek med betong är det som vanligt neon vi fastnar för. Här är det enklast möjliga text som gäller. Kort och koncist. I röd neon läser vi: BAR. Så var de med den saken. Våra tankar leds till något motell i U.S.A. med nattliga skumraskaffärer.

När vi får syn på den glade bagaren på husknuten förstår vi att vi är tillbaka i Sverige. Någonstans läser vi att vår fallna stjärna haft ordentlig plats för sina gäster. Med taverna och restaurang för tillsammans 300 personer och 41 rum måste Brännebrona varit en självklar del av resan för många bilister.

Och än är resenärerna nära. Trots att rikssexan blivit E3 och sedan kanske femton år E20 följer trafiken sitt gamla lopp. Vad vi vet kommer det att förbli så under en överskådlig framtid. Trafiken är tät bara ett par meter bort.

Med blotta förskräckelsen tar vi oss ut på europavägen igen. Rasten är över för den här gången. När någon drack kaffe på Brännebrona Gästis före oss vet vi inte. Betongen väntar inte besökare så ofta längre. Återigen sitter vi i den täta trafiken och längtar till nästa paus.


Brännebrona. En tårtkartong möter rymdåldern. Foto: Henrik Nerlund.

Etiketter: ,

5 Comments:

Anonymous Erik said...

Lika intressant och väldokumenterat som alltid! Verkligen se- och läsvärt!

Har också besökt Brännebrona tidigare under året och det är helt klart en fascinerade byggnad, som man hoppas får bevaras till eftervärlden.

Vill till sist bara upplysa om att ett litet stavfel har smugit sig in i texten: Det heter "ändlösa", inte "endlösa". ;)

Ha så trevligt längs vägarna!

30 oktober, 2006 17:13  
Anonymous JF said...

Publicerade du verkligen bara två bilder? Du tömde ju hela mitt minneskort när du plåtade det där fallfärdiga gamla rucklet!

Tycker:

Björn Forsman i Östertälje

30 oktober, 2006 17:24  
Anonymous Scribo said...

Ja, visst är Brännebrona härlig! Jag har stannat där på väg till Vänersborg.
Det var några år sedan och stoppet berodde på att vid denna tid så var det lagerförsälning av smågodis i byggnaden. En verksamhet som faktiskt passar byggstilen. Man får verkligen hoppas att man rustar och utnyttjar denna klenod!

19 november, 2006 11:23  
Anonymous Anonym said...

Vägen förbi Brännebrona skall bli motorväg. Det ser ut som om det blir spiken i kistan för alla planer på att åter restaurera byggnaden till sin forna storhet.

27 februari, 2007 12:47  
Blogger Erik Edwardson said...

Det senaste jag läst om Brännebrona (i Mariestads-Tidningen) är att byggnaden är till salu. Det visade sig dock att de eventuella köparna hade kontakter med den undre världen. Götene kommun tyckte sedan att priset var för högt. Min gissning är att någon (kanske Götene kommun) köper byggnaden och river den. Sorgligt. Jan Jörmark skriver om Brännebrona i nummer 1/07 av tidskriften Riksettan.

27 augusti, 2007 20:14  

Skicka en kommentar

<< Home