Från bensin till sopor på Södermalm

STOCKHOLM. Avvecklingen av Stockholms bensinstationer går snabbt. Från att ha funnits i vart och vartannat gathörn är stadsmacken idag en ovanlig företeelse. När vi för ovanlighetens skull lämnar landsvägen för storstaden känns glesbygdens macklöshet igen.

På Södermalm i Stockholm bor det över hundra tusen personer. I stadsdelen finns det idag två fungerande mackar. Översatt till resten av landet borde detta vara en bristsituation i paritet med det inre av Norrland. Medan vi försöker ta reda på hur de försvunna stationerna ser ut idag diskuterar vi varför stadens stationer idag är så få. På en avsnörd del av Brännkyrkagatan hittar vi resterna efter BP. En av alla dessa småmackar som det brittiska bolaget 1989 sålde till Uno-X står kvar i en ny roll. Den lilla funkislådan, vars fönstersättning och entré går att utläsa, har idag blivit soprum för Stockholmshem. Ett ganska tragiskt öde för en mindre tapp.

Vi stannar en stund och funderar på vad som är bäst av att rivas helt eller som här förvandlas till uppsamlings- plats för stadens avskräde. Nå väl, eftersom stationshuset trots allt finns kvar går det i alla fall att göra några mindre fynd. På baksidan av byggnaden minner fortfarande ett par solblekta dekaler om bensinhandeln som skett här.

Macken levde faktiskt en bra bit in på 2000-talet. Sista tiden var den skyltad som Hydro. Ett allmänt beslut i kommunfullmäktige 2004 beseglade dess öde liksom de flesta andra stationer i innerstaden. Hur länge resten av dem håller ut vet ingen.


Brännkyrkagatan. Uno-X har nedgraderats till soprum. Foto: Therese Nerlund.