Varsamma renoveringar i Vitaby

VITABY. På Österlen ligger samhällena tätt. Förvuxna bondbyar som klarat sig undan det tidiga artonhundratalets enskifte och tagit emot den nya tiden genom först järnvägen och sedan bilen.

Vi är i Vitaby, ett par kilometer från kusten. Förutom den välsorterade lanthandeln finns här ett ännu öppet järnvägshotell med välbevarade femtitalsrum och lämningarna av en liten BP-station.

Hotellets ägare visar oss stolt runt och berättar sin historia. Tillsammans med en kompis tog han över hotellet för ett par år sedan. De båda har sedan renoverat med varsam hand. Charmen från framtidens flydda decennium sitter i väggarna. Och så ska det förbli. Vi smälter helt för de två rummen högst upp med rosa resprektive blå originaltapet. Väl värda en övernattning för det modesta priset av 250 kronor per person.

Ägaren berättar också att det eventuellt ska bli resaurang av den gamla BP-stationen som ligger snett bakom hotellet. Men när vi kommer dit syns inget av dessa planer.

Många gånger har vi åkt förbi och beundrat den mäktiga pumpen med den så välkända gröna skölden. Men under det senaste halvåret har båda plåtsidorna varit borta. Skelettet av en vacker pump har varit en närmast makaber åsyn.

Vår första tanke var att plundrare varit i farten. Att ännu en pump fått fara hädan. Idag nästan skäms vi för våra låga tankar om andra. Pumpen står nu i full prakt efter att sidorna fått påbättrad färg. Det finns någon som satsar också på en nedlagd bensinstation.

Vi gläds åt detta faktum när vi lämnar Vitaby bakom oss för den här gången och funderar på varför det här i trakterna finns så många gamla bensinstationer. Kanske är de just för att samhällena på Österlen ligger så tätt.


Vitaby. Henrik i vårsolen med en lika vårfin BP-pump. Foto: Therese Bengtsson